Fodervärd

Det känns faktiskt rätt läskigt att vara fodervärd, men ändå bra!
Nu när Bisse kom hem var jag livrädd att han skulle hata mig, att vi inte alls skulle funka tillsammans! Det känns som man har mer press på att det MÅSTE funka eftersom man har kontrakt.....
När man "bara" blir medryttare hoppar man bara upp och kör, men jag vet inte....det känns mer allvar nu!

Men det har gått bra hittils :)
Bisse kommer när jag ropar i hagen, oftast ;) om han inte har en god gräsfläck att äta på såklart ;)
lilla matvraket!

Vi kan rida ut själva, och med andra! Han är hur snäll som helst i boxen och på gången.

Så det ska väl funka tror jag ;)
Man är lite nervis ändå måste jag säga, men det har lagt sig lite. Det är skönt.

Nått jag tycker är roligt är just att få ha mer ansvar. Som med hovslagare, jag fick ringa och kolla hovslagare, jag visste redan vem jag skulle ta! C, hon är så duktig! Och inte alls så dyr faktiskt.
Så det är kul.

Och så har man ju fått stallnyckel oxå! Bara det liksom!! :P
Man ska vara glad för det lilla :)

Lite mina tankar om att vara fodervärd! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0